3 SEPTEMBER
Adventdalen och M/S Origo

 
Mulet och grått var vyn som mötte mig när jag tittade ut i morse. Men det verkar inte ha varit lika kallt i natt, ingen is på pölarna ute. Men inför förmiddagens lilla utflykt tänkte jag inte chansa. På med samma varma kläder som i går eftermiddag. Det blev lite av favorit i repris idag, då vi började med att köra ut i Adventdalen. Det verkade faktiskt som om topparna fått en liten påspädning av vit fin pudersnö.
     
     
På vägen ut i Adventdalen mötte vi ett par hundspann.. Det var tre olika spann där turisterna sitter på vagnar med hjul. Ett bra alternativ till vinterns hundslädar.  Hundarna verkade stortrivas och det var full fart på dem.
     

Här går det undan. En fartbild på två Sibirien Huskys
     
Vi började där vi slutade i går, dvs borta vid hundgården. Nu var där lite mer liv och rörelse än i går, och tydligt är att turistsäsongen inte är slut. Ytterligare ett hundspann lämnade området när vi kom. Vi frågade om vi fick komma in och titta på hundarna och det var helt OK.  Vilka härliga jyckar. De förde ett hiskligt oväsen, för alla ville ge sig ut och jobba framför vagnen.  Det verkade finnas flera olika raser, men där Huskyn och Alaskan malamute var i klar majoritet.
     

 

Jag vill ut o springa o dra!

En minnestavla över gamla trotjänare eller en tavla på vilka hundar som är ute o jobbar just nu.


När vi gick förbi torkställningen blev det lite fler bilder idag. Men nu skippade jag de döda sälarna och siktade in mig på fiskarna


Gruvbilen från Store Norske på väg upp mot gruvan
     
När vi åkte tillbaka mot byn lättade molntäcket något, och vi bjöds på magnifika speglingar av fjälltopparna i vattnet. Ljuset fick även färgerna på marken att lysa upp ordentligt så vi fick verkligen en fin höststund i dalen. Och inga kalla fingrar eller tår!

Lunchen åt vi på Svalbar där även Fredde mötte upp. Givetvis blev det en Svalbarburgare med extra cheddarsås och det smakar aldrig fel. Sen var det bara att gå hem och fixa till det sista av packningen. Bestämde mig för att lämna kvar mina vandringskängor och istället fortsätta låna Freddes varma vinterkängor, samt hans varma skoterunderställ. Han lånade även ut sin varma Fjäll Räven parkas till Harriet, så nu skulle ingen av oss frysa.Tack o lov fick jag bärhjälp av honom ner till Base camp där bussen skulle plocka upp oss. Nu skulle äventyret äntligen börja. Mot hamnen och Origo!

Ombord på M/S Origo:

Vi fick vänta en stund på kajen innan besättningen var klar för att ta emot oss. Efter att ha gått ombord blev vi av Anders visade till de hytter vi blivit tilldelade. Min hytt, nr 29, var längst fram i fören. Visserligen skönt med egen toalett i hytten, men långt här framme i fören kommer det att gunga……… Hann ringa Magnus en sista gång innan vi la ut och han önskade trevlig resa med hopp om att få se någon liten nalle.

När motorerna startade och vi kastade loss kallades det till samling uppe på däck. Här var lite kallt, men det glömde vi snart bort då Mieze kom upp med en bricka med glas innehållande Jägermeister. Trevlig överraskning! Anders förklarade att vi skulle skåla för en lyckad tur, och det ska göras i Jäger.
SKÅL för att vi ska få se några isbjörnar och andra arktiska djur!
     

Tillbaka inne i matsalen blev det genomgångar om säkerheten ombord. Överlevnadsdräkten, och vad de olika tutningarna ombord betydde gicks igenom, och sen kunde de som ville hämta ut varma overaller under däck. Svalbardsoverallen!!! Nu kommer jag garanterat inte att frysa. Men samtidigt kändes det som om jag kunde ha lämnat halva packningen hemma. Hade varit bra att få veta att overallerna fanns innan avfärd hemifrån.

Snart lämnade vi Longyearbyen och Adventfjorden bakom oss och det kändes riktigt skönt att stå ute på däck. Vi blev snart livligt uppvaktade av stormfåglarna, så nu gavs det fina möjligheter att träna på fotografering av rörliga mål.  Susanna passade på att klättra upp i masten och det var tydligen en höjdare i dubbel bemärkelse. Dit upp måste jag ta mig under resans lopp!


Hej då Adventfjorden!


Med kurs ut mot Isfjorden för att i första hand runda udden och ge oss av norrut i Forlandsundet

Efter en helt suverän tvårätters middag (ingen bantningsresa det här inte) gick jag tillbaks ut på däck. Ute hade nu de flesta molnen försvunnit, och vi seglade (nåja körde då, men det låter mer romantiskt med seglade) rakt in i solnedgången.

Midnattssolen hade försvunnit för någon vecka sedan, så vi fick uppleva lite av en kväll, även om det inte blev mörkt. När vi kom in i Forlandsundet blev det en helt sagolik färg på himlen, som verkligen färgades i gult och orange. Till detta de svarta molnen. WOW!  Anders A och jag hade svårt att slita oss från däck, men till slut så tog tröttheten över.

Det tog inte lång stund innan jag vaggades till söms i min koj.

Gå vidare till NÄSTA DAG

Gå tillbaka till 2015 STARTSIDA